Author Archives: Jo

Bättre sent än aldrig: Zola Jesus – Exhumed

Foto: Tim Saccenti

oLoja semesterdagar har nu förbytts i nya rutiner och nya ansikten. Det är oklart hur, men jag missade att posta den här fantastiska singeln från Zola Jesus i början av juni, när den släpptes.

Det här inlägget får istället bli en påminnelse, till både er och oss. Snart kommer äntligen Zola Jesus, a.k.a. Nika Roza Danilova, nya album. 8 september landar ‘Okovi’, via nygamla bolaget Sacred Bones Records. (Taiga från 2014 släpptes via Mute.) Första smakprovet ”Exhumed” är kanske det tyngsta vi hört av Zola Jesus hittills och likheterna med en annan reverborienterad goth-drottning finns där, Chelsea Wolfe.

Vi dras allt som oftast till musik som skapats med naturen som utgångspunkt. Zola Jesus femte album Okovi hade förmodligen inte kommit till om det inte vore för Nika Roza Danilovas flytt tillbaka till barndomens skogar i Wisconsin, där hon lät bygga ett litet hus. Okovi är också resultatet av en katharsis-lik bearbetning av flera personliga trauman. (Okovi är ett slaviskt ord för bojor.)

Med start 16 september ger sig Zola Jesus ut på en turné som avslutas i London.

Zola Jesus – Okovi, låtlista

1. ”Doma”
2. ”Exhumed”
3. ”Soak”
4. ”Ash to Bone”
5. ”Witness”
6. ”Siphon”
7. ”Veka”
8. ”Wiseblood”
9. ”NMO”
10. ”Remains”
11. ”Half Life”

 

 

 

 

Chromatics – ‘Shadow’ och Twin Peaks 25 år senare

Electro-eleganterna Chromatics från Portland, Oregon (samma landsända som Twin Peaks) behöver ingen vidare presentation. För alla som sett filmen Drive (Ryan Gosling som lakonisk och säker bilförare med ett mörkt förflutet från 2011) eller tv-serier som Gossip Girl, Bates Motel och Mr. Robot borde vid det här laget ha lagt bandet och dess karaktäristiskt svala synth-pop på minnet. Musik som klippt och skuren för kultserien Twin Peaks. Och mycket riktigt, Chromatics lyste upp Pacific Northwest-mörkret i slutscenen av första avsnittet av Twin Peaks: The Return. Det vill säga David Lynch och Mark Frosts efterlängtade uppföljare till Twin Peaks, som utspelar sig 25 år efter händelserna som inleds med mordet på Laura Palmer. Till de mjuka tonerna av ”Shadow” fick inbitna fans återse flera bekanta ansikten från ursprungsserien. Ett fint TP-ögonblick. Twin Peaks: The Return har nu kommit halvvägs in i nya säsongen och flera intressanta artister har redan avlöst varandra på scenen på The Bang Bang Bar. Se vilka i den här guiden.

Se videon till ”Shadow” och jaga Bob på flykten inatt. Sleep tight! 🙂

Grafton Primary tillbaka med skimrande EP – The Silence

Det kommer mycket spännande musik från ”down under”. Flera australiensiska band/producenter har berört oss de senaste åren, däribland Water Graves, Youngs., Nite Fields, RÜFÜS och Eckul. Nu också electro-noir-duon Grafton Primary från Sydney, aktuella med en ny EP efter fyra års uppehåll.

Det första jag slås av när jag lyssnar på titelspåret är den otroligt snygga syrerika och dynamiska produktionen. Melankoliska körslingor varvas med solnedgångsbeats. Electro-pop-smycket ”The Silence” från Grafton Primarys nya EP med samma namn sätter sig direkt.

Grafton Primary började ge livespelningar och släppte sin första EP Relativity 2008, alltså flera år innan vi startade WEIT. Så småningom landade första fullängdaren Eon som följdes av flitigt turnerande och festivalspelningar. 2013 kom andra albumet Neo, en lek med titeln på bandets första album. Inte konstigt att de senaste åren mest handlat om att söka efter ett inre lugn. Men så lagom till midsommarhelgen var bröderna Josh och Benjamin Garden, som gick på samma primary school i Grafton (såklart!), tillbaka med nya The Silence EP och har därmed slagit in på en rakare, mer tydlig väg. Rakt in i solnedgången. The Silence EP kommer att gå varm långt in i augusti. Fram till dess blir det endast sporadiska semesterinlägg från mig här. Nu tar jag sommar!

 

Blytung ny singel från Chelsea Wolfe – ’16 Psyche’

Chelsea Wolfe live @ Kraken Stockholm 2017-06-08 Photo by Jo

För exakt en vecka sedan räknade jag ner timmarna till Chelsea Wolfes spelning på Kraken Stockholm. Hennes andra Stockholmsbesök på 19 månader. Jag hade alltså knappt hunnit släppa att jag missade hennes konsert på Slakthuset förrän Kraken och Klubb Tänk På Döden XXIII annonserade tidigare i vår att Chelsea Wolfe var inbokad till försommaren. Få artister har imponerat lika mycket på mig på senare år som goth-folk-singer-song-writern Chelsea Wolfe från Californien. Trots den smala genren, någonstans mellan alternativ electronica och metal fortsätter hon att nå nya fans.

En knapp kvart före den påannonserade tiden kl 22 klev Chelsea Wolfe och hennes tre livesmusiker upp på scenen på Krakens låga scen och trots halsproblem (?) imponerade Wolfe med en röst som kan tränga sig igenom det mesta, utan att någonsin bli ”metal”. Före paus annonserade hon ”16 Psyche”, den första singeln från kommande albumet Hiss Spun, och det blev ett tydligt tecken på att Wolfe tänker stanna kvar på den inslagna hårdare vägen, någonstans mellan landskapen doom och metal. Igår släpptes singeln officiellt och Chelsea Wolfe kan lägga ännu en välskriven hypnotisk låt till sin mörka discografi. Hiss Spun släpps 22 september via Sargent House och jag ser extra mycket fram emot hösten.

Lyssna på ”16 Psyche” här:

Tungorna – NOSA

Tungorna had me at ”From the forests of Karlskoga, in the midwest of Sweden, comes producer,
musician, and songwriter Johan Lundgren.” Producenter med uttalad koppling till naturen väcker alltid mitt intresse. Lundgren växte upp i Karlskoga, men bor numera i London, men det var i Kalifornien som hans första soloprojekt Tungorna såg dagens ljus. ”NOSA” är Lundgrens första singel under artistnamnet Tungorna och den släpptes på To Whom it May Concern med tillhörande video i november i fjol.

Lundgren hade fram till solodebuten jobbat med andra artister och turnerat med bland annat Iamamiwhoami, så hur kom det sig att Tungorna kom till? Med Kalifornien som bas och med inget mer än sin laptop, en billig mikrofon och ett tangentbord växte ”NOSA” fram, som glimrande skärvor i mörkret. Regissörerna bakom videon till ”NOSA”, Jonna Lee och John Strandh från WAVE, har fångat upp stämningen i låten väl och beskriver själva videon som ”ett vackert med mörkt minne, fångat med en kamera”.

Regi och postproduction: Jonna Lee och John Strandh, WAVE
Cinematography: John Strandh
Producerad av To whom it may concern

De klarast lysande stjärnorna i årets ESC – ONUKA

Nu blir det ESC! Jag har inget emot Eurovision Song Contest som idé. Sedan barnsben har jag suttit fängslad under de flesta av tävlingarna, men i år förmådde jag inte uppbåda något vidare intresse för schlagerfesten. Förmodligen på grund av att Nano inte tog sig hela vägen till Europa. Jag missade semifinalerna och såg finalen först dagen efter. Och tur var väl det för annars hade jag missat mellanakten ONUKA! Finalen ville inte riktigt lyfta förrän det ukrainska elektroniska bandet ONUKA intog scenen, uppbackade av tjugotalet folkmusiker. De framförde en omarrangerad version av låten ”Vidlik” (betyder nedräkning) i en perfekt mix av electro, technobeats, folkmusik och konst. I centrum av numret levererade otroligt coola sångerskan Nata Zhyzhchenko. ONUKA bildades 2013 och har efter framträdandet i årets final av ESC fått mycket uppmärksamhet, helt välförtjänt.

Sångtexten till Vidlik är koncis och ödesmättad:

Я дихати хотіти
Я припиняти розмова
Я натискати відлік
Тільки майбутнє готовий

Ungefärlig översättning till engelska:

I want to breath
I’m stopping the conversation
I’m starting the countdown
Only future’s ready

Se ONUKA tillsammans med NAONI från ESC-finalen 2017 här nedan.

Pr0files – Money

Hur mycket har en electropop-duo från Los Angeles, CA, gemensamt med ett legendariskt synthpop-band från Basildon, UK? Kanske inte jättemycket, men sångerskan i Pr0files Lauren Pardini hedrar Depeche Mode genom att bära en av deras vintage konsert-tees på ett av duons pressfoton. (Och det har väl knappast undgått något DM-fan att de inleder sin nya världsturné i Stockholm imorgon?!) Danny Sternbaum and Lauren Pardini behärskar hur som helst det här med catchy retrodoftande synth-pop. På färska singeln ”Money” (släpptes 21 april via Straight A Records) tampas duon med känslorna efter ett uppbrott:

”Cuz if everything’s so bad why do I feel so good”

Drömlika skimrande synthslingor uppburna av en driven beat skapar en perfekt väv till Pardini’s sylvassa sång. ”Money” är duons första singel sedan albumet Jurassic Technologie släpptes i början av 2016. Kan vi förvänta oss ett nytt album före årets slut? Lyssna på ”Money” här!

”Money” är duons första singeln sedan albumet Jurassic Technologie släpptes i början av 2016.

 

Forest Swords – Panic

Från videon till ”Panic” av Forest Swords

Det är inte många dagar kvar till albumsläpp nummer tre för Liverpool-producenten Matthew Barns a.k.a. Forest Swords. Och det är inte första gången vi skriver om Forest Swords och förmodligen inte den sista. Barns ljudlandskap är som en brygga mellan gamla civilisationer och framtiden. Futurism blandat med element långt tillbaka i människans historia.

Igår släpptes spåret ”Panic” plus video, en dryg vecka innan kommande albumet Compassion landar (5 maj 2017 via Ninja Tune). Det audiovisuella uttrycket i videon är resultatet av ett samarbete mellan Barns och Sam Wiehl. Rörliga stillbilder, som för tanken till Andrej Tarkovskijs filmer, varvas med långsam koreografi förstärkt av snören och rep. Det är hypnotiskt och kusligt på samma gång. Tidigare i vår kom spåren ”Arms Out” och ”The Highest Flood”. Arbetet med Compassion har varit en process som tog avstamp i en mörk plats, men som sedan sakta närmat sig ljuset. Något som avspeglas väl i videon till Panic, se den här nedan.

I dagarna har Forest Swords även släppt datumen till sin Europa/US-turné:

SEPTEMBER

21 Aarhus, DEN, Atlas
22 Copenhagen, DEN, Jazzhouse
23 Stockholm, SWE, Sodra Taatern
26 Berlin, GER, Berghain
27 Leipzig, GER, UT Connewitz
28 Prague, POL, Meatfactory
29 Vienna, AUT, Waves
30 Budapest, HUN, Durer Kert

OCTOBER

02 Belgrade, SER, Drugstore
03 Zagreb, CRO, Mocvara
04 Ljubljana, SLO, Kino Siska
06 Bologne, ITA, Locomotiv
07 Prato, ITA, Fab
08 Naples, ITA, Lenificio 25
10 Bern, SWI, Dechstock
11 Zurich, SWI, Rote Febrik
12 Hamburg, GER, Ubel & Gefurlich
13 Amsterdam, NED, Bittezoert
14 Paris, FRA, Badeboun
16 Bristol, UK, The Lantern
18 London, UK, Village Underground
19 Brighton, UK, The Haunt
20 Leeds, UK, Headrow House
21 Manchester, UK, Gorilla
25 Warsaw, POL, Taetr Wasawy
27 Athens, GRE, Six D.O.G.S.
28 Istanbul, TUR, Salon IKSV

NOVEMBER

14 New York, USA, Good Room
15 Chicago, USA, Lincoln Hall
18 Los Angeles, USA, Echo
29 Braga, POR, Garation
30 Lisbon, POR, ZQB

DECEMBER

01 Madrid, ESP, Sale Caracol

”White Sun” – JFDR a.k.a. Jófríður Ákadóttir

Det fortsätter att hända dåliga saker i världen och förra fredagen hände det som inte fick hända i Stockholm. Men mitt i all sorg och bedrövelse väcktes ett hopp. Tillsammans visade vi att vi är så väldigt många fler som vill varandra gott än de som vill söndra. Men såret kommer inte att läka på mycket länge, om någonsin. Som Jannice skrev kan vi hitta tröst och lindring i musiken. Själv fann jag den i en isländsk artist vi nämnt tidigare i år – sångerskan och multiinstrumentalisten Jófríður Ákadóttir.

Samaris kanske starkast lysande stjärna Jófríður Ákadóttir står numera på egna ben, med eget skivbolag (White Sun Records). Första singeln ”White Sun” släpptes i höstas under artistnamnet JFDR och i mars i år kom efterföljande albumet Brazil. Videon till ”White Sun” (regisserad av Brendan Canty) är minst lika vacker som låten själv. För vem kan motstå Ákadóttirs mjuka sång och teckenspråk (!) tillsammans med ett minimalistiskt ljudlandskap och en ödslig strand i solnedgången? Förutom Ákadóttir är några måsar de enda som vistas där.

Sista versen ”Stillness feeds our united bodies” stannar kvar. <3

MJ Guider – En perfekt cocktail

MJ Guider från New Orleans, Louisiana är inget annat än ett fynd. Det behövdes bara en låt för att övertyga mig om det. Jag har alltid varit svag för musik som får blicken att söka sig mot himlen. Med hjälp av tickande trummaskiner, en elbas och ett helt universum av effekter skapar Guidon ett slags stratosfäriskt ljudlandskap. Ta en del Death and Vanilla, en del Aisha Devi och fyll upp resten av glaset med Tropic of Cancer så får du en perfekt ”Lit Negative” och ett smakprov av MJ Guiders ljudlandskap. Bakom det drömska musikprojektet ligger Melissa Guidon i egen hög person. ”Lit Negative” kommer från albumet Precious Systems som släpptes via Kranky förra året. Det kommer att gå varmt i mina lurar den närmsta tiden.