Category Archives: EP release

Grafton Primary tillbaka med skimrande EP – The Silence

Det kommer mycket spännande musik från ”down under”. Flera australiensiska band/producenter har berört oss de senaste åren, däribland Water Graves, Youngs., Nite Fields, RÜFÜS och Eckul. Nu också electro-noir-duon Grafton Primary från Sydney, aktuella med en ny EP efter fyra års uppehåll.

Det första jag slås av när jag lyssnar på titelspåret är den otroligt snygga syrerika och dynamiska produktionen. Melankoliska körslingor varvas med solnedgångsbeats. Electro-pop-smycket ”The Silence” från Grafton Primarys nya EP med samma namn sätter sig direkt.

Grafton Primary började ge livespelningar och släppte sin första EP Relativity 2008, alltså flera år innan vi startade WEIT. Så småningom landade första fullängdaren Eon som följdes av flitigt turnerande och festivalspelningar. 2013 kom andra albumet Neo, en lek med titeln på bandets första album. Inte konstigt att de senaste åren mest handlat om att söka efter ett inre lugn. Men så lagom till midsommarhelgen var bröderna Josh och Benjamin Garden, som gick på samma primary school i Grafton (såklart!), tillbaka med nya The Silence EP och har därmed slagit in på en rakare, mer tydlig väg. Rakt in i solnedgången. The Silence EP kommer att gå varm långt in i augusti. Fram till dess blir det endast sporadiska semesterinlägg från mig här. Nu tar jag sommar!

 

A.D. Mana – musik för en regning tisdag

 

 

Den Berlin-baserade artisten A.D. Mana kombinerar elementen från coldwawe, post-punk och synth-pop när han skapar låtar som handlar om längtan, futurism och underskattade känslor. Formad av tiden han har spenderat i London, Tokyo, Melbourne och Berlin använder han sig av viscerala pulserande ”rytm-boxar” beslöjade av isiga gitarrer och muterade synthar. Allt mixat med fältinspelningar och abstraherade texter och resultatet är riktigt snyggt! Lyssna på den självbetitlade EP:n A.D. Mana EP på SoundCloud och se videon till ‘Take Hold’.

 

Public Memory tillbaka med ny electro-magi: Veil of Counsel EP

I samma veva som WEIT låg nere landade Public Memorys nya EP Veil of Counsel. Brooklynbaserade enmansprojektet Public Memory a.k.a. Robert Toher är enligt ryktet på gång med sitt andra fullängdsalbum, planerad release senare i år, men passade alltså på att fylla tomrummet med en trilogi. Är ”Verdict”, ”Afterlife” och ”Ecco” spillror som inte fick plats på debutalbumet Wuthering Drum? Knappast. Alla tre klarar sig fint på egen hand och ingen är den andra lik. Ändå råder det ingen tvekan om att de är sprungna ur det Toherska ljudlandskapet. Toher rör sig vant mellan trap och coldwave, dub och  electro och skapar ett alternativt sound. ”Afterlife” känns som en brygga över från debuten Wuthering Drum, medan ”Verdict” och ”Ecco” bryter nya marker, lättare mer melodiösa och inte lika drivna av beats, med en utökad orkestrering. Den förstnämnda har ett anslag värdig ett anthem. Tohers ljudlandskap och röst liknar ingen annans. Trots ljusare, mer melodiösa stråk fortsätter bjällror och vindspel att hemsöka lyssnaren. Och Toher’s röst både tröstar och spökar. Att lyssna till Public Memory är lite som att vandra i ett snöigt New York och dras till skyltfönstrens varma sken. Den vandrande betraktaren. Verdict, Afterlife, Ecco … en trilogi som väcker tankar och frågor. Vad blir nästa steg för Public Memory? Svaret kommer förhoppningsvis redan i år.

Veil of Counsel EP släpptes på felte 17/3.

Lizette Lizette släpper Queerbody (remixes)

 

Efter Lizette Lizettes framgångar med albumet Queerbody som kom ut i januari, släpps idag fyra remixer som är producerade av Kat Knix, AMKosman, Alatus och Johan Palm. De låtar som fått ny skepnad är ‘Freak’, ‘Easy Street’ och ‘Rest’ x 2, fyra remixer som tar ut svängarna rejält. Remixer som företeelse kan i sig vara lite problematiskt, originalet har etsat sig fast på trumhinnan och att inte jämföra är i stort sett omöjligt. Precis som med covers. MEN, i detta fall tycker jag att ovanstående artister har lyckats att få mig att släppa jämförelsen och hittat nya utryck som känns både intressanta och oväntade. Med stor konstnärlig säkerhet i respektive version har de fyra tagit Lizette Lizettes originalversioner och kärleksfullt omvandlat dessa till något kul och nytt – det blir party i mina öron!

 

 

”Jag ville behålla min remix melankolisk och hård, precis som originalet, men också komplettera med glittriga, svepande ljud här och där för att få den lite ‘dreamy’ också. Älskar även att leka runt med sången när jag gör remixer, klippa och klistra och vrida. Och så ett lekfullt hip hop-inspirerat beat att blandas med det glittriga. Så kort och gott en remix med hård yta och ett drömskt fluff runt omkring.” – Kat Knix

 

 

”Alla Lizettes låtar är AMAZE och jag hade kunnat ta vilken som helst att remixa. Men tror att jag föll för anthem-kvalitén och tonartsbytet i ‘Rest’. Den är gjort på en café i Mitte i Berlin… flera sessions såklart!” – AMKosman

 

 

 

”Jag har accepterat att jag är ett freak, och nu äger jag det tillsammans med mina allierade freaks.” -Alatus

 

 

 

 

”Rest är en sjukt bra låt, med en smakfullt luftig originalproduktion. Som revolt mot detta har jag gjort en smaklöst fullpackad remix. Jag började med att kasta saker på den för att se vad som fastnade – och behöll i slutändan nästan allt. Plastiga synthar blandas med stökiga elgitarrer och hela rasket rivs upp med bitcrusher och glitchiga klippningar. Flera trumljud är samplingar från den digitala trummaskinen LinnDrum från 1982. Jag gillar när det händer skitmycket hela tiden och olika melodier slåss om lyssnarens uppmärksamhet. Gröt är gott.” – Johan Palm

 

 

Roya – Day One (remixes) EP

 

I dagarna släppte Roya Day One (remixes) EP med remixer av Boar AlarmYabibo HazurfaV>lh>ll och ALVAR. ‘Day one’ och ‘Dead Air’ är hämtade från hennes senaste EP Trax (släpptes i november 2016) som var nominerad till Manifestpriset 2017 i kategorin synth/elektroniskt. Roya Naini är ursprungligen från Seattle,USA men är sedan 2010 bosatt i Stockholm.

Royas musik har ett starkt uttryck och ligger åt det experimentella minimal cold wave- hållet och kanske kan ytterligare bearbetning av densamma verka överflödig. Men remixerna är gjorda med stor konstnärlig skicklighet och stringens som adderar nya dimensioner, resultatet blir riktigt bra. Det är uppfriskande med musik som inte underskattar sina lyssnare, sakta men säkert växer den in i mitt medvetande och jag blir nästan lite som hypnotiserad. Med andra ord ett måste för alla oss som är svaga för suggestiv mörk cold wave!

Lyssna även på Roya/Bandcamp

 

Tobias Bernstrup på SAW

Fredag är lika med AW för många. I kväll har man dessutom chansen att få den extra guldkantad om man beger sig till SAW (Synth After Work) på Temple Bar i Gamla Stan. I kväll står ingen mindre än vår multikonstnärfavorit Tobias Bernstrup på scenen, laddad att framföra den nysläppta EP:n ‘Utopia’ bland annat. Med andra ord så kan man vänta sig fest för både öra och öga, kan det bli en bättre start på helgen?

 

Nytt från MAVS och en trip till det småländska höglandet

Vad har småländska Vislanda för koppling till Nashville, TN? Jo, Makeup and Vanity Set, MAVS a.k.a. Matthew Pusti, en veteran inom den amerikanska electro-scenen.

Videon till Chrome Prelude, en kortkort film i telescreen-stil väcker frågor. Chrome Prelude-videon fungerade också som promo för 80 exklusiva Chrome-kassetter, som för övrigt är slutsålda. Det är inledningsvis en ganska vanlig bilåkarvideo, men var det inte något märkligt och bekant med den där bussen som närmade sig ur dimman? (Tack Kalle för heads up!) Buss 106 mot Vislanda! Linje 106 trafikerar inte ens Vislanda med sina knappt 2000 invånare under dagtid. Men hur hittade MAVS och skivbolaget Data Airlines (DA) till denna lilla småländska industriort? Kanske var det Vislanda som hittade till dem …

Ett annan uppmärksamt fan ställde frågan på MAVS:s Facebook-sida, varpå Data Airlines gav det kyptiska svaret: ”Or maybe it is Småland that is pouring out of that tear? From another dimension.”

Hur som helst finns Chrome EP tillgänglig för streaming via de vanliga kanalerna från och med idag. Följande beskrivning av Chrome är saxad från MAVS:s Bandcamp-sida:

”Chrome is the sequel to MAVS 2016 EP Wavehymnal. It ventures further into the path of distorted and glitchy milieu of cyber insecurity. A perfect soundtrack to the road trip through a world of burning chrome and dissolving transistors.”

Se videon i sin helhet här nedan och se sedan till att ha med Chrome EP på nästa road trip.

 

Empathy Test

Foto: Jens Atterstrand elektroskull.com Musikens Hus Electronic Winter 2017  

 

I helgen som var gick, som ni säkert känner till, Electronic Winter 2017 av stapeln i Göteborg. En av de fem akterna var brittiska Empathy Test. En duo bestående av Isaac Howlett (sång) och Adam Relf (produktion) som tar hjälp av Christina Lopez (trummor) och Jacob Ferguson Lobo (keyboards) vid liveframträdanden. I oktober förra året släppte de dubbel a-side singeln, Demons | Seeing Stars och följde upp med en tvåveckor lång Europaturné tillsammans med Mesh och Aesthetic Perfection. Under helgens spelning levererade ET snygg välproducerad atmosfärisk elektronisk synth pop som fick hela publiken att gunga synkront i takt. Duon har verkligen börjat att hitta sin publik och många var det som sjöng med, inte minst till hitlåten ‘Holding On’.                       

Isaac och Adam bildade Empathy Test efter att de upptäckte att de hade gemensamma intressen i Sci-fi filmer från 80-talet, underground dans- och indiemusik. Vilket namnet skvallrar om, det kommer från Blade Runner. Och visst kan man känna det filmiska i deras musik, genom texterna förvandlar de det vardagliga till något både vackert och tragiskt.

Empathy Test planerar att släppa ‘By My Side’ den 17/2 och ‘Bare My Soul’ 21/4 följt av en PledgeMusic-kampanj för att finansiera ett efterlängtat debutalbum. Albumet kommer även att få sällskap av ytterligare en singel ‘Safe From Harm’. De två spår som jag har förhandslyssnat på kommer inte att göra några Empathy-fans besvikna, ‘By My Side’ berättar om ett trauma och ‘Vampire Town’ bringar hopp om läkning, ljuset i tunneln. Med andra ord så finns det mycket att vänta från dessa flitiga gossar. Rent örongodis för alla som älskar analoga synthar och 80-tals beats.

Kommande livespelningar: Synth Pop Goes Berlin (Berlin, 17/2), Amphi (Cologne, 22/7) och Unter Dem Himmel (Thale, 5/8)

 

Lyssna på senaste EP-släppet så länge ↓

Nytt från RA – Then I Woke Up In Paradise

 

 

Igår släppte RA EP:n Then I Woke Up In Paradise via ett samarbete mellan Adrian Recordings, Progress Productions (S), Premium Abundance (DK) och Third Coming Records (FR). Denna malmökvartett bjuder in till ett dystert men ack så vackert elektroniskt landskap där jag gärna skulle stanna längre än de fyra låtar, ‘Oceans’, ‘Then I Woke Up In Paradise’, ‘040’ och ‘Orchid’ som utgör EP:n. Gruppen hittar sin energi ur förtvivlan, förlust, frustration och rastlöshet. Efter den tragiska bortgången av en bandmedlem genomgick gruppen en förändring. De gick från att vara en psykedelisk rockkvintett till att gå i en ny riktning genom fullängdsalbumet Scandinavia som släpptes 2015: ”Vi övergav vårt råa punkiga sound och försökte att utforska en annan känsla, en mer romantisk känsla. Vi gav oss själva tid att tänka och reflektera och jobbade mer med sångstrukturer” Simon Minó (trummor och sång)

Det förefaller vara en stringent utveckling som det hårt arbetande bandet gjort och soundet har renodlats ytterligare då Then I Woke Up In Paradise både känns mer genomtänkt och självsäkert än tidigare släpp. Kanske också tack vare producenten Joakim Lindberg som har producerat bandets samtliga material. ‘Oceans’ är en fullpoängare som går på repeat i mina lurar. Den pockande dystopiska känslan borrar sig rakt in i märgen och Martins sång är så vacker att jag ryser. En perfekt EP att ta sig genom vintermörkret med.

Lyssna på hela EP:n 

Vi rekommenderar även: https://open.spotify.com/album/6odi3YoMdEzcJhKcDdQhmQ

rapress-500x375

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

RA är: Simon Minó, Erik Blondell, Felix Mårtensson och Martin Nilsson

 

Sun Glitters och Nadine Carina – Another Day EP

a4079763721_10

Allt sedan den uppmärksammade debuten 2011, med albumet Everything Could Be Fine, har det blivit en ansenlig mängd album, EP:s, egna släpp och remixer för Luxemburgbaserade producenten Victor Ferreira a.k.a. Sun Glitters. Ferreira har på kort tid gjort ett stort och bestående avtryck på den elektroniska musikscenen. Man kan lätt tro att en så pass hög produktionstakt som Ferreiras skulle vattna ur kvaliteten, men så är inte fallet. Tvärtom tycks Sun Glitters befästa sin position som mästare på sommardränkt chill wave för varje release. Dessutom hittar han ständigt nya intressanta samarbeten. Soundet är på samma gång självklart men svårfångat. För vem kan fånga in glittret på havsytan i solnedgången?

På SoundCloud hittar jag en spot-on-beskrivning av Sun Glitters ljudlandskap:

Sun Glitters has carved out a niche for himself in the post-dubstep and chillwave micro-genres with light-filled, airy productions combining neo-shoegaze vocals and pitch-bent R ‘n’ B melodies with complex, glitch-filled beats.

Sun Glitters fortsätter alltså att skämma bort oss med sin glimrande dream-pop. Med dagens släpp Another Day EP på Abandon Building Records är Victor Ferreira tillbaka i kubik enligt formeln SG x NC. NC = Nadine Carina, är en av de mest fängslande nya artisterna på den schweiziska elektroniska scenen just nu. Ferreiras numera patenterade ambient electro klarar sig väldigt bra på egen hand, men genom fusionen med Carinas sång lyfter det flera nivåer över havsytan i solnedgången. Ferreira är för chill wave-scenen vad Bob Ross är för landskapsmåleriet. Värme och harmonier skapar njutning av ASMR-mått. Sun Glitters kommer med sommar trots att hela Stockholm är praktiskt taget insnöat, redan i november.

Och de där ljuvliga organiska samplingarna, som är så typiska för Sun Glitters … Är det snäckor i vattenbrynet? Jag vill stanna på den stranden. <3

(För er som ännu inte upptäckt ASMR, googla Bob Ross.)

Another Day EP

Flow
They Say
Feeling
Glasshouse
Another Day
Sunlight
Sunlight – Isan Remix